Det var med Sarah J. Maas i färskt minne som jag välkomnade vår nya marknadsföringsansvarig, Alva Akobundu. En av hennes första ’läxor’ blev nämligen att sätta tänderna i A Court of Thorns and Roses – en perfekt introduktion för att utforska den enorma bredd och de subgenrer som definierar modern fantasy idag. Att se Alva påbörja den resan fick mig, Markus Vikander, att reflektera över Maas position i den absoluta fantasy-eliten. Nu står hon, precis som Brandon Sanderson, inför utmaningen att se sitt livsverk förverkligas på bild. Båda tycks ha landat i samma slutsats: för att skydda fansens intressen krävs en järnhand i produktionen.

Vi har väntat, spekulerat och nästan gett upp hoppet. Men nu bryter Sarah J. Maas äntligen tystnaden kring TV-adaptionen av ACOTAR när hon gästade podcasten;” ”Call her Daddy”. Beskedet? Hon tänker inte låta det bli ännu en misslyckad fantasy-satsning – och hon är inte ensam om att sätta ner foten.

Det har gått tre år sedan nyheten slog ner: Hulu (Disney) skulle förvandla Sarah J. Maas bästsäljande serie A Court of Thorns and Roses (ACOTAR) till en påkostad TV-serie. Sedan dess har det varit oroväckande tyst, vilket lett till rykten om att projektet lagts ner. Men i en färsk intervju med Den of Geek klargör Maas att projektet lever, men på hennes villkor. Hon vägrar kompromissa med kvaliteten, även om det innebär att vi får vänta.

Sarah J Maas gästar "Call her Daddy" och berättar om produktionen.
Sarah J Maas gästar ”Call her Daddy” och berättar om produktionen.

En parallell till Brandon Sanderson och Apple TV+

Denna trend, där författare kräver en mer aktiv roll i produktionen, är något vi sett tidigare. För bara några veckor sedan skrev jag här på Naissusmedia om Brandon Sandersons episka deal med Apple TV+ gällande hans ”Cosmere”-universum. Sanderson har, precis som Maas, varit extremt tydlig med att han inte bara säljer rättigheterna och hoppas på det bästa. Han kliver in som producent med verklig makt för att säkra att de komplexa magisystemen och karaktärsdynamiken bevaras.

Både Maas och Sanderson har sett hur andra stora fantasy-produktioner (tänk The Witcher eller Wheel of Time) har splittrat sina fanbases genom att avvika för långt från källmaterialet. Genom att ta rollen som ”Author-Producers” fungerar de som en sköld för fansens intressen.

Maas Sandersson
Både Maas och Sanderson har sett hur andra stora fantasy-produktioner (tänk The Witcher eller Wheel of Time) har splittrat sina fanbases genom att avvika för långt från källmaterialet. Genom att ta rollen som ”Author-Producers” fungerar de som en sköld för fansens intressen.

Min åsikt i frågan: Varför vi bör tacka författarna som drar i bromsen

Som fantasy-fantaster har vi blivit brända förr. Vi har sett episka världar krympas ner till billiga kostymdrama och komplexa karaktärsbågar offras för ”bredare publikappell”. Att Maas nu kräver kreativ kontroll är precis vad ACOTAR behöver.

Här är tre anledningar till varför detta gynnar oss läsare:

  1. Världsbygget kräver budget och kontroll: Prythian är inte en enkel plats att visualisera. Skillnaden mellan de olika hovens estetik kräver en tydlig vision för att inte se ut som en generisk fantasy-serie.
  2. Castingen är allt: Rhysand och Feyre är karaktärer som miljontals läsare har en extremt stark bild av. Precis som Sanderson vakar över sina karaktärer i Cosmere, ser Maas till att ACOTAR-seriens själ bevaras i rollbesättningen.
  3. Vuxen fantasy behöver rätt ton: ACOTAR balanserar mellan episk high fantasy och intensiv romans (”romantasy”). Att hitta den balansen kräver författarens fingertoppskänsla.

Vad händer nu?

Trots rykten om att serien var död, bekräftar Maas att maskineriet fortfarande maler på. Att hon vägrar sänka garden innebär att vi kanske får vänta ett par år till. Men om alternativet är en serie som inte gör böckerna rättvisa, så väntar jag hellre.

Precis som Sandersons intåg hos Apple TV+ signalerade en ny era för ambitiös fantasy, visar Maas besked att maktbalansen i Hollywood håller på att skifta. Författarna är inte längre bara leverantörer av källmaterial – de är väktarna av våra favoritvärldar.

Vad tror ni läsare? Är ni lättade över att Sarah J. Maas håller hårt i tyglarna, eller är ni rädda att projektet rinner ut i sanden? Och tror ni att Sandersons och Maas aktiva roller kommer att sätta en ny standard för framtida adaptioner?

Skrivet av Förlagschef Markus Vikander